Regissör: Michael Curtiz
Producent: Hal B. Wallis
Manus: Julius J. Epstein, Philip G. Epstein, Howard Koch, Casey Robinson, efter pjäsen Everybody Comes to Rick's av Murray Burnett och Joan Alison
Musik: Max Steiner
Foto: Arthur Edeson
Studio: Warner Bros.
Premiär: 26 november 1942
Svensk titel: Casablanca
En av alla tiders mest populära filmer, en verklig klassiker som miljoner människor har sett och troligtvis ännu fler hört talas om.
Filmen utspelar sig i den marockanska staden Casablanca under andra världskriget, en stad där mängder av europeiska flyktingar väntar på att kunna ta sig vidare till det än så länge neutrala USA via Lissabon. Humphrey Bogart spelar barägaren Rick Blaine, vars förflutna hinner ikapp honom när en kvinna (Ingrid Bergman) som han haft en romans med i Paris tidigare under kriget dyker upp i Casablanca. Hon kommer dit i sällskap med sin make, en tjeckoslovakisk motståndsman som flytt från ett av tyskarnas koncentrationsläger och nu måste ta sig till USA för att kunna fortsätta sin kamp mot nazisterna.
Casablanca är ett krigsdrama (med en speciell känsla av nerv och autenticitet eftersom den spelades in och hade premiär när andra världskriget rasade för fullt) men i ännu större utsträckning är det en romantisk filmberättelse. Bogart och Bergman gör fenomenala rollprestationer, och deras karaktärers historia griper på ett fint sätt. Underbar musik (inte minst - ja, ni gissar naturligtvis rätt - As Time Goes By) och fint foto ackompanjerar dem på ypperligaste vis.
Filmen befolkas av många minnesvärda rollfigurer och -gestaltningar bland birollerna, och innehåller ett helt pärlband av repliker som blivit verkliga klassiker. Och slutet är väl ett av de mest legendariska, romantiska, kopierade och perfekta som gjorts på vita duken.
Casablanca är inte bara en perfekt romantisk film, det är en perfekt film oavsett genre. En klassiker bland klassiker, som belönades med tre Oscars - bl.a. för bästa film.
Betyg: 5/5
Betyg: 5/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar